NY BLOGG
http://www.nattstad.se/legendss
http://www.nattstad.se/legendss
http://www.nattstad.se/legendss
http://www.nattstad.se/legendss
Spanjorer, sten och Hulk
Sen var det bara att följa order och rulla A3 intervaller. En liten skara var vi då mer än hälften hade drabbats av A3 febern vilket gjorde att dom inte kunde vara med å leka. Peter, bakåfram som han är sprang baklänges, heltjävlasjukihuve kan tyckas men i mina ögon så är han stenjävlahård! När det var över så krälade vi runt som nå maskar som inte kan gå... ja precis.
Bara nån timma senare var det dags för Fußball, jag vann ju självklart poängligan med mina 3mål och 2assist, tätt bakom följde Peter som tror han är Hulk med sina ynka 2mål. Vårat långväga dyra förvärv från Spanien kunde inte uppfölja vad som förväntades av han och stod för en glidtackling och ett sandslott...
Jag drömde om detta
Peter drömde om spanjorer
Men detta var vad vi fick
Och peter... Det finns bara en HULK
Nämen, vem va de? :O Ää de va jag. Jo men det va jag faktiskt!
peace out// Johan, Hulk
Sju ton grus och sten
Vi möttes av det här:
Axel tyckte si:
Linus tyckte så:
Inga fler kommentarer från snölöst alpskit, eller kanske stenfullt alpskit? Fyspass gånger två får fylla ut dagen så man håller sig sysselsatt en stund.
Med snölös hälsning,
Peter, Johan.
Sparkar i framsätet, sitter i baksätet
Ingen skidåkning idag, gud slog på airconditionen i morse så vinden tillät inte liften bära oss upp till isen. Istället satt vi på bänkar och körde överkropp som neanderthalarna gjorde när de levde - med den mänskliga kroppen som verktyg.
Efter en massa gap och skrik om upp och ner miljontals gånger om fick vi vila ett par timmar innan nästa pass drog igång. Balans är viktigt om man ska bli en duktig skidåkare, eller hur David?
"JAJAMÄN!".
Ja, där ser ni. David var för övrigt oväntat säker på att stå på linan, fördomarna sprudlade om att han inte skulle komma upp på linan. Någon som kommer ha fobi för lingång är en liten kis vid namn Daniel. Hans juniorer under midjan är nog rejält omskakade skulle jag tro.
I övrigt har dagen bjudit på mycket närkontakt, 9 fall av 10 ofrivilligt och mycket irriterande. Men problem är till för att lösas så det var bara att ta ur tummen ur röven och nita asen som gick över gränsen. För att göra en VIKTIG sak klar för allt och alla:
Regel nummer ett - om inget tillstånd innehaves, rör mig för fan inte. Går du så långt att du rör mig vid absolut fel tillfälle så ansvarar jag inte för följder/sjukvård/annat som uppstår.
Avrundas,
Johan, Peter.
PS. Regeln är Peters, punkt.
Den som tar i den tar den i den tar i den bort, ja.
Johan slappnar av:
Peter spräcker fartdräkten med sina armar:
Fan vad gott med tonfisk:
Linus är tunn, nutella är gott, Isak är ful, hej,
Smörblomman, Lilla söta Peter.
Regn, regn och åter... fisk?
Slår på lite Ben Howard i bakgrunden och låter fantasin flöda till det maximala. Det börjar bli dags att karln börjar röra sig norrut så man får njuta av hans trolleri och magi på gitarren samtidigt som han myssjunger så man börjar rysa.
Vilodag idag. Startade dagen med att vakna, dvs en bra början. Mat=jäkla bra att fylla magen med så jag lyfte finröven min ur sängen och masade mig ner till frullerummet. Efter lite tidsfördriv och irritationsmoment då min säng var ockuperad av miljoner trattar var det dags att fylla på med nytt käk, med denna utsikt:
Satte mig ner i stolen och skrek "KÄÄÄÄÄÄÄK!". Eller nej, det gjorde jag nog inte. Jag, åt. Så här såg jag ut när jag åt:
Ni får ursäkta, jag hade faktiskt varken smink på eller fixat håret för den delen på bilden. Var Johan var hela morgonen vet nog ingen, den jäkeln skulle garanterat vinna VM i kurragömma utan tvekan. Och lurig är aset också. Men ganskla söt är han så man står ut med det.
Volleyboll var nästa stopp denna dag, som var en dag som en annan dag mellan fler andra dagar. Det var satans mycket sand, fick en massa sådant svammel i bakdelen och i övriga delarna under midjan. Inget att rekommendera intygar Flowerpower. Något att rekommendera är:
Ej att rekommendera för personer med grova ryggproblem. Nu får jag inte rekommendera mer för Blomman så då slutar jag väl då...
Efter en evighet av tjat om att gästblogga och fler än tusen avslag ska nu fuldavid få sitt tryne på bloggen, varsågod:
Nöjd nu David?!
Nu räcker det för idag, Johan är grinig, han har troligen lingonvecka den här veckan. Chicketikawaow,
Peter, Johan.
Fock thö Polizei!
AIIIGHT, min bre smörblomman (aka dalahästen) tjackade in sig i norskarnas bana idag. Fick han vila ögonen på några norska töser? NEJ. Tror ni att han blev besviken? JA. Lägger vi ämnet "norska brudar" på hyllan på obestämd tid? KANSKE.
Nåväl, en dag som denna dag är en dag de med. Sol i backen fick vi åtminstone uppleva och vi fick i oss en daglig dos av D-vitamin och trängseltrafikerad liftkö. Petermometer smetade på ett flertal lager nutella på hans fikamacka och det var då tamejtusan inte speciellt mättande samt inte speciellt välsmakande.
Nu kräver dalmasen att jag måste skriva så det ryker, får väl lyda för denna gång. I nuläget är vi bosatta i Stubai, långt från ryssar och kroater som bara måste stå en halv millimeter inpå en och släppa ifrån sig lukter som gammal prinskorv och rutten kebab. Resan hit från Hintertux var dock inte felfri.
Das Dalapferd anmälde sig som frivillig att åka med tränare INKO, kalfjället själv, för att han inte skulle känna sig ensam. Storhetsvansinnet steg dock långt över kalfjällets hygge och foten hittade snabbt gaspedalen. Ett par meter från slutdestination där mitt arsel nu vilar stod plötsligt aina i sina hattar och klockade kalhygget körandes 47 km/h över tillåten hastighet. Det slutade med att alla bussar utom en åkte fast och det blev en dyr böter på ca 25-30 euro per fordon och flinande poliser. Tränarnas kommentarer bestod till en stor del av ordet gratis och fortkörning.
Röd hand på magen, det gillas inte av lagen...
Instabil fotölj - made in SWEDEN.
Sittin' in the roof - like a baows!
Dagens läxa blir att passa sig för aina i Österrike - det kan bli så illa att 30 euro måste plockas upp ur plånboken, värmer man inte upp innan det så kan man ju sträcka handleden och sjukskrivas i flera timmar!
Tills nästa gång vi ses,
Fred ut. Peter, Johan.
Johan, the dalahorse, sliding on a räkmacka
Likt en gudason svävandes på moln gled våra groteska skidgymnasiebussar in på parkeringen vid liften som skulle bära oss upp i bergen, ända upp i ändalykten på gud, så att vi skulle få visa våra skickligheter för de norska brudarna i tighta dräkter.
För Johan gick dagen precis som ovan. För Peter gick dagen inte riktigt som ovan och absolut inte som förväntat.
Man kan sammanfatta lite kort att efter en kö som Peter ville plöja igenom men skippade det och en ryss som åkte lite väl nära vår lille guldgosse (Peter stod och vägde mellan att åka ikapp idioten och dräpa honom eller stanna på avstånd och skrika grova glåpord, det blev det sistnämnda som skedde) så kom Pittster tillslut fram till backen där vi skulle träna i. Dagen har dock inte varit helt upp och ner för Peter, han fick faktiskt en pinne nere vid bussarna!
Johan däremot, gudabarnet skänkt från ovan, har haft en kanondag. Dalahästen har till och med fått åka i samma bana som norska åkare, Peter låter sig anta att blicken vilade lite väl långt nedanför ögonen. Johans hjärna blev troligen överbelastad av alla vackra tösers utseende att minnas, det luktade bränt i hela hotellet efter träningspasset i backen. Johan tycker det är kul att spela svårfångad på bild, detta är vad världen får se. Tydligen.
I övrigt har dagen varit bra, vi har inte gjort ett skit. Chicketikawaow.
Vad är uppe, födelsedagspojkvasker?
Österrike!
//over and out Pojklands, P-Dawg
Om
Johan är en söt liten figur. Den lilla dalahästen härstammar från Rättvik, ett samhälle bestående av en massa röda hus och falukörv. Hur Johan ser ut är ännu okänt men förr eller senare måste pojken visa sitt tryne publikt. Dock så är det välkänt inom Johans vänskapskrets att han går in stenhårt på pannkaksdieten och att träna biceps tills han blöder. Peter är en liten mojäng med lustig kroppsform. Han får många blickar från personer som undrar vad fasen han smetat på frukostmackan. När Peter inte dominerar på sin vanliga plats i livet brukar han hålla till i Boden, en håla som ingen vet var den ligger. För er som inte studerat geografi på lågstadienivå så kan Peter meddela att Boden ligger en jäkla bit norr om Stockholm (typ sisådär 100 mil). Peter är ganska bred så möter ni honom så får ni gå in på en mötesplats och släppa förbi åbäket. Vi studerar på Gällivare Skidgymnasium båda två och tanken var väl att berätta lite om vår vardag men som med allt annat så kommer det att bli ett rent jävla helvetes komediavsnitt när vi skriver en snutt text så bered er på... Ja, vad som nu sker. Puss!